Utbildad, obildad eller bildad?

VÄRDET AV EN EFTERGYMNASIAL UTBILDNING

De allra flesta av oss kan nog vara överens om att eftergymnasial utbildning i allmänhet och akademisk examen i synnerhet är någonting bra. På universitet och högskola erhåller studenterna inte bara teoretiska kunskaper inom specifika ämnesområden, utan allt som oftast lär de sig även vikten av struktur, disciplin och att planera sin tid. Många utbildningar ställer utöver det höga krav på kritiskt tänkande, reflektion och förmågan att kunna samarbeta med andra. Men bara för att eftergymnasial utbildning är något positivt betyder det att utebliven utbildning är något negativt?

ALTERNATIV ÖPPNAR FÖR FLER KANDIDATER

I min mening behöver det ena inte vara bättre än det andra. I grund och botten beror allt på varförutbildning är viktigt för just den tjänst du rekryterar till. Med andra ord – vilka egenskaper eller kompetenser söker du i en person som denne har fått tack vare eftergymnasiala studier? Ta en stund och reflektera.

Är det möjligtvis för att du söker efter en disciplinerad person med stor respekt för regler och struktur? Kanske fungerar det då minst lika bra med någon som har gjort värnplikt?

Eller är det viktigt med just en akademiker för att det visar på driv och ambition? Kanske är det då likvärdigt att välja någon som startade eget bolag efter avslutade gymnasiestudier? Eller varför inte någon som har varit elitidrottare på hög nivå?

Listan kan göras lång, det jag vill framhäva är att man som arbetsgivare kan vinna mycket på att inte stirra sig blind på just eftergymnasial utbildning då det begränsar urvalet. Vilket i sin tur kan leda till att du går miste om personer som skulle passa strålande för just den tjänsten du rekryterar till.

Givetvis finns det yrken som kräver kompetens som endast går att få genom eftergymnasiala studier. Varken du eller jag skulle vilja ha en kirurg som inte vet hur man använder en skalpell eller en busschaufför utan körkort. När det gäller liv och död finns det inte lika mycket utrymme för ”learning by doing”. Men när det kommer till yrken som ställer högre krav på personlighet, praktisk erfarenhet och affärsmannaskap finns det mycket att vinna på att tänka lite bredare och inte bara fokusera på antal högskolepoäng.

UTBILDNING NÅGOT POSITIVT

Min poäng är att utbildning i grund och botten är något positivt. Jag är själv akademiker och skulle inte valt en annorlunda väg om jag fick chansen att göra om valet idag. Under mina fyra år på universitetet lärde jag mig otroligt mycket, inte bara inom ekonomi och organisationsteori utan även hur man strukturerar och prioriterar sitt arbete på bästa sätt och hur man snabbt och smidigt hittar och tar sig igenom stora mängder information. Med det sagt är jag ändå övertygad om att en hel del av de kunskaperna går att tillgodogöra sig på annat håll.

Nästa gång du är i begrepp att rekrytera nytt uppmanar jag dig därför att reflektera kring följande:

• Vilka arbetsuppgifter kräver vilken kunskap och på vilka olika sätt kan en kandidat ha             erhållit dessa kunskaper?
• Vilka värderingar kopplar du samman med olika typer av utbildningar?
• Vad är viktigast i rollen, den teoretiska eller den praktiska kompetensen? Eller kanske båda?
• Hur begränsar jag mitt urval genom att ställa krav på viss utbildning?

Vad tycker du om betydelsen av eftergymnasial utbildning i rekryteringssammanhang?